Kevins kalas

I morse sov vi till 9. Vi låg en stund och tittade på när Kim, Peppe och Erik grävde markbädd nere på tomten. Sen gick vi ner och bakade pannscones. En riktigt smarrig frukost blev det.
Mirabella har sedan snart en månad sen haft utslag på låren, magen, underarmarna och handflatorna. Går upp och ner men Ulrika på BVC säger att det är hennes hudtyp, atopiska eksem så blossat upp troligtvis pga nåt födoämne tex jordgubbar. I början såg det nästan ut som bett på benen men det övergick mer till utslag. Nu smörjes hon med Emovat, Mildison och Miniderm två gånger per dag samt 10 ml Tavegyl morgon och kväll. Ska lägga upp nån bild på liten.
Idag har Kevin haft sitt kalas. Han och jag gjorde 2 jorgubbstårtor. Fina! Han fick ihop en slant, presentkort på Intersport, en Puma t-shirt, sverige-solbrillor och en massa Sverige prylar av oss. Han är så söt! 13 år!
Allt gick som smort, hämtade Jonte vid bussen. Rebecca är kvar hos Milena då hon varit på ridläger i Valla Vårfru sen i söndags och inte haft nån mammatid men hon kommer på tisdag.
Milena och Jonte hade en rejäl dust i går om att Jonte ville gå på cityfesten och titta på dead by april som spelade 23-00.30 vilket vi alla vuxna sa nej till. Det kunde inte Jonte ta utan blev helt skogstokig och sa en massa fula saker och betedde sig väldigt barnsligt.Trots! Milena var jätte duktig som stod gång på sig hela vägen och inte gav med sig. Det kommer att bli en del bråk igen innan Jonte fattar att det inte är någon ide att tjata och bråka. Man får INTE ge med sig när man tagit/sagt ett beslut. Mirabella som är 2,5 år är lika dan nu, allt är trots.
Alla får vara arga, ledsna, glada, trötta osv men vi tillåter inte att det spårar ur. Utan vi bryter när det börjar gå över styr genom att barnet får gå till sitt rum och komma ner när det lugnat sig och då pratar man ut tillsammans och det går oftast väldigt bra. Alla har ju sina sätt att gå vidare på. Vi har ända sen barnen var små varit tydliga och konsekventa vilket vissa kanske anser vara lite hårt men se hur deras barn uppför sig. Ingen respekt för andra och styr sina föräldrar med järnhand. Respekt ska man ha för alla oavsett vem det är. Barn ska också få bestämma men under den vuxnes uppsyn. Skulle aldrig sjunka så lågt som att låta ett barn bestämma över mig på ett förnedrande sätt. Ofta ser man i affären hur barn ställer och styr med sina föräldrar. Snacka om att curla. Det ständigt dåliga samvetet som gör att man ger barnet materiella ting istället för det barnet helst vill ha. Tid. Tid som vi vuxna inte har längre. När vi äntligen får en stund över så vill vi bara slå ner arslet i soffan istället för att umgås med barnen. Hur ofta sitter man och samtalar över ett parti familjespel vid köksbordet nu för tiden? Äh, låt ungarna sitta vid datorerna eller sätt dom framför en film i ett annat rum så dom vuxna får sitta ifred. Har förstått att det tyvärr är så hos många familjer.
När vi ritade vårar hus så gjorde vi öppen planlösning för att just kunna vara tillsammans men ändå inte på varandra. Känns bra att några sitter vid bordet och nån vid soffan och en annan är med mig i köket. Vi försöker ha en närhet även när barnen är på sina rum och är vid sina datorer. Pratar ofta om hur man uppför sig och hur man ter sig med andra människor även online. Att man alltid, oavsett vad som hänt kan vända sig till oss vuxna för stöd. Kommer att bli några tuffa år framför oss med snart 4 tonåringar men jag vet ändå att jag och Kim har lagt ut en trygg grund för barnen att stå på när dom kommer ut i vuxenlivet. Genom regler, rutiner, ständiga påminnelser och en öppen konversation så har dom en trygghet att falla tillbaka på i stormigt vatten. Velande, daltande och dåligt samvete kommer att stjälpa ett barn och då är det på ditt samvete att du inte varit konsekvent och lärt barnet vad ett nej betyder. Vi har 5 fina barn med olika viljor. Alla befinner sig i olika stadier med olika behov. Man kan inte alltid få som man vill utan måste ibland inse hur bra man faktiskt har det. Jag älskar er alla 5 och det är med glädje jag följer eran utveckling att bli bra människor. Stå på er alla där ute som har svårt att vara bestämd på ett kärleksfullt sätt. En dag kommer ditt barn att tacka dig!