söndag 24 april 2016
Söndagkväll
Ligger i soffan som vilken vanlig söndag som helst. Känner mig så trött. Vill inte, känner inte för något och det bara skriker i kroppen att jag inte trivs i mig själv. Varken i min kropp eller med mitt egna sällskap. Vet inte riktigt hur jag ska hitta mig själv.... Jag trivs med mitt jobb, hyfsat med mitt hem, väldigt bra med Kim och barnen men.... Jag vill liksom bara komma bort.... Vill bara ha tid med mig och mitt egna sällskap, men samtidigt vill jag bara vara hemma med familjen. Vill inte åka bort på kvällen till nån träning/möte när det enda jag vill är att ligga i soffan. Såå tråkig känsla. Jag vill ju liksom leva och vara aktiv i både kropp och själ. Jag vill inte åka iväg på saker, tex skjutsa till ridning, till dansen eller bara ner till affären. Jag är bara så trött. Jag vill inte...
Solen skiner ute efter en helg med regn och hagel. Klockan är 19.30 och en promenad hade ju varit perfekt men.... näe...
Mirabella kollar på ponnyakuten, Alex går runt och är sugen på nåt. Kim hämtar Rebecca som varit hos Alex. Kevin är hos pappa eftersom han har haft jobbhelg på Landings.
Tänk att min första tanke varje morgon i så många år är längtan till kvällen då jag får gå och lägga mig igen. Jag är absolut inte deprimerad eller så utan jag saknar driv och ork. Jag har sjukt många önskningar, mål, framtida tankar och positiva känslor men jag vet inte var jag kan hitta mig.
Jag önskar mig struktur med raka linjer, rutiner och mycket svart på vitt. För mycket oklarheter som skapar fåniga missförstånd. Jag behöver någon som sparkar mig i fetarslet och får ordning på mig. Den personen är jag, jag vet det...
Vad ska jag göra? Jag är nog bara såå trött på mig...
Jag försöker hitta stunder då det känns bra och det finns många stunder som är toppen. Ibland får jag mina ryck då jag städar i 120, tar raska promenader, äter vettigt i flera dagar i sträck men sen faller jag. Så jobbigt att ta sig upp varenda gång... Men.... i morgon är en ny dag....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)